Fakta om Vattnets kretslopp

Vattnets kretslopp

Att vatten rinner är något som vi alla lär oss tidigt. Vattnet söker sig alltid till den lägsta möjliga punkt i det just då aktuella vattentillståndet. Låter det högtravande? OK vi börjar från början.

Enkelt experiment
Ta två A4 papper av olika kvalite, dvs ett som känns glatt och ett som är mera grovt. Skrynkla ihop papprena var för sig. Häll upp vatten i en glasburk och tillsätt en enda droppe färgämne (välj helst ofarliga livsmedelsfärger eller en droppe bläck). Rör runt i glasburken och doppa en träpinne så att det färgade vattnet när du håller träpinnen droppas först på det ena sedan på det andra papprets högsta punkt.
Allt vatten i alla former strävar efter att närma sig jordens medelpunkt. Detta beror enkelt uttryckt på Tyngdkraften. Så på dina hoppskrynklade papper rinner vattendroppen neråt. Som du ser, så rinner den färgade vattendroppen på annat sätt på det glatta pappret än på det grova. På samma sätt är det i naturen. Där vatten kan sugas upp eller samlas på väg neråt mot det vi kallar Grundvatten och eller på väg ner mot havet i små strilar, bäckar, åar, floder och andra vattendrag, där “stannar” vattnet kortare eller längre stunder. Där marken under vatten inte kan suga upp vattnet som passerar, där rinner vattnet snabbare neråt. Dock finns det något annat som enkelt uttryckt kan kallas förslamning, vattnet som rinner tar med sig lösa partiklar, mineraler o.s.v. Men det lämnar vi därhän för tillfället.

Varifrån kommer vattnet som faller ner över jorden? 70 % drygt av jordens totala yta består av vatten. Bäckar, sjöar, floder, hav och is på land och is på vatten. Vad som händer när is på land och is på vatten smälter respektive rinner neråt, är att Archimedes princip får land att höja sig. Det är det vi i dagligt tal kallar Landhöjning
Glöm aldrig bort att undantryckt vätska när trycket som finns försvinner gör att det som tryckts ner, land, kontinent eller “bara” din egen fullastade segelbåt, ytmässigt enkelt uttryckt motsvarar det som trycker ner.

Experiment 2
Fyll en balja med vatten och lägg en längre planka som inte slår emot baljans kanter i vattnet. Ställ en tyngd på ena änden av plankan och välj helst en tyngd som är bredare än plankan så att tyngden under experimentet finns kvar på plankan. Det som händer är att den ände av plankan som inte tyngs ner, den änden reser sig. Ta sedan och för tyngden mot mitten av plankan och observera skillnaden. Försök förklara med egna ord.
I princip är det det som händer när inlandsis, glaciärer m.m. smälter och land reser sig ur havet. Först i söder och senare längre norrut precis som senaste inlandsisen gjorde när den drog sig tillbaka över Sverige. Landet tippar. Land som når vattenytan först reser sig snabbare än land som ännu ligger under stor tyngd/ismassa etc.

Vatten fryser till is när det blir kallare. Nu är det inte riktigt så enkelt men vi kan här och nu bortse från olika mineralers salter och annat som vatten ‘tar’ med sig under sin resa mot ha. Detta gör att vatten H2O kan ha olika ph-värden, vara surt eller basiskt, och att vatten beroende på detta, på försmutsning från luft- och vattenutsläpp m.m. kan ha olika densitet. Allt vatten är inte rent i vår dricksmässiga kravlistemodell.

Experiment 3
Börja att gå tillbaka till det enkla experimentet i början. Tag sedan ett vanligt dricksglas som du fyller med is och sedan vatten. Sätt en tejp på den nivån vattnet har när du har fyllt glaset. Låt isen smälta och observera vad som händer.
Inte ens om du fyllt glaset till bredden får smälta isbitar vattnet att rinna över om du låter glaset stå på stadigt underlag under tiden det smälter. Gå tillbaka och läs mer om Archimedes princip på länken ovan.

När vatten avdunstar – pga att luftfuktigheten minskar, värmen i rummet, området etc stiger, vatten kokar i en kastrull på plattan etc, så bildas ånga.

Experiment 4
Sätt en halvfull kastrull på plattan. Låt vattnet i kastrullen koka upp och lägg sedan på ett lock. Stäng av plattan. Låt stå några minuter och tag sedan fram ett vanligt papper. Se först på locket när du lyft det där finns ånga samlad. Lägg ner locket att kallna på pappret. Försök förklara för dig själv vad det är som händer.

Vattendrag av alla slag, från bäckar upp till stora hav avdunstar vatten i form av ånga. När ångan binds nere vid markytan t.ex. i samband med att markens och luftens temperaturer skiljer sig åt, så kan du se dimma bildas nere vid t.ex. gräsnivån. Vi kan även se sk. inversion. Detta kan inträffa när den varma luften över markytan oavsett vattenmättnad inte kan stiga upp som den gör normalt och luftskiktet ovanför markytan ligger kvar mer eller mindre stabilt. Det ser också ut som dimma, men är ren förorening bl.a. pga avgaser, utsläpp i luft och vattendrag m.m.
Men normalt är att vattnet som avdunstat/transpirerat etc när det blir ånga stiger. Jorden snurrar och vi har helt olika atmosfäriskt tryck på olika höjder. Mindre skillnader närmare jorden. Vi har också detta fysikaliska fenomen att vattenånga som stiger kondenseras. Enkelt förklaringsmodell är att ånga/gas förtätas och blir till vätska. När molnet som innehåller vattenånga stiger och ångan blir till vätska, nås förr eller senare den punkt då vattnet blir så tungt att det faller ner som regn. Detta kan ske genom att molnet av vindarna förs in från hav mot land där landet är högre i molnets naturliga rörelseväg, luftströmmar finns av olika slag stor del av dem är beroende på att jorden snurrar, vobblar o.s.v.

Men åter till helheten – Vattnets kretslopp.
Vatten i våra vattendrag, på land och så vidare avdunstar/transpirerar upp och vatten blir till ånga som förtätas i moln och sedan faller ner på marken och i alla jordens vattendrag. Beroende på var så faller det oftare eller mer sällan. När vattnet faller ner på områden där det är kallare vid jordytan, så faller det ner som snö och bildar snötäcke på mark eller på is. När isen/snön smälter så rinner vattnet ‘neråt’. Dels bildas grundvatten under markytan, på olika djup beroende på markgrunden, dels hamnar vår vattendroppe förr eller senare i ett vattendrag och fortsätter sitt eviga kretslopp.

Det brukar sägas att vi har samma mängd vatten alltid. Det är inte riktigt sant. Vatten bildas av syre och väteatomer. Men relativt sett och med enkel förklaringsmodell kan vi säga att sett över vår mänskliga levnadstid här på jorden, så är mängden vatten något så när samma. Men alla föroreningar vi släpper ut i luft och vatten, kemikalier eller industriellt/hushållsavfall och utsläpp förorenar vattnet. Alla områden har inte tillräckligt med rent vatten för att kunna dricka det rena vattnet människor behöver för att leva. Det existerar ett vattenmässigt miljöproblem. Många gånger värre än det sk. CO2 hotet som inte alls existerar. Läs gärna Fakta om sk. uppvärmningen

För mer information se under flikarna ovan.

13 responses to “Fakta om Vattnets kretslopp

  1. Pingback: Fakta om Jorden – Klimattroende glömt….. | Norah4you's Weblog

  2. Pingback: Inget klimathot!!! däremot okunskapshot hos många | Norah4you's Weblog

  3. Pingback: Where have all the money gone, WWF? Sluta ljuga om ”klimatet” | Norah4you's Weblog

  4. Pingback: Verkligheten gäller, CO2-kramare | Norah4you's Weblog

  5. Pingback: Alarmerande okunskap, klimatkramare! | Norah4you's Weblog

  6. Pingback: Sanningen om CO2 – Kejsarens nya kläder (igen) | Norah4you's Weblog

  7. Pingback: MP saknar ”klimatkunskap” | Norah4you's Weblog

  8. Pingback: 4:e skyfallet, men inte värsta | Norah4you's Weblog

  9. Pingback: Skattehöjning, Miljöpartiet, NEJ TACK! | Norah4you's Weblog

  10. Pingback: Matematik är svårt IPCC | Norah4you's Weblog

  11. Pingback: Fiaskot står CO2-alarmisterna för! | Norah4you's Weblog

  12. Pingback: Oreda i leden bland CO2-kramare | Norah4you's Weblog

  13. Pingback: Regnet det bara faller ner | Norah4you's Weblog

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s