Fakta om jorden
Jordens Omkrets är vid ekvatorn ungefär 40 076,592 km. Närmare 40 009 km om vi mäter omkretsen från pol till pol. Den är alltså avplattad vid polerna pga centrifugalkraft, vattnets kretslopp, erosion av olika slag m.m.
Repetera:
* Centrifugalkraft
* Gravitation
* Rotation
Jordens diameter
Jordens diameter är 12 756 km vid ekvatorn. (Jordens radie är då hälften)
Högsta höjd och största djup
Jordens högsta berg, Mount Everest är ;8 848 meter högt.(Med andra ord 8 km 848 meter)
Jordens största djup Challangerdjupet i Marinergraven, Stilla Havet, 11 034 meter djup. (Med andra ord 11 km 34 meter)
Människan har tagit sig till månen som ligger cirka 384 392 km (Medelavstånd) bort. Få forskningsprojekt har haft möjlighet att komma ner till det djupet. Skälet är att trycket ökar med djupet.
Övning som visar fakta bakom bilden ovan
Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter. Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden.
För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänka, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering. Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor överhuvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.
Mer fakta om jorden
* Drygt 70% av jordens yta består av vatten. Hav, sjöar, älvar, floder, bäckar o.s.v.
Vattnets kretslopp:
* På ‘land’ har vi rester efter de senaste istiderna. Men Archimedes princip gäller oavsett om vi har att göra med glaciärer(som tynger ner land) eller is i Arktis (flyter i ‘havet’) eller is och glaciärer i t.ex. Antarktis där det finns såväl drivis som is på land.
Övning som visar att ingen havsyta stiger för att is smälter. (Hämtad ur min egen fysiklaborationsbok från 4:e klass, då kallad mellanstadiet):
Markera med färgad tejp runt ett glas en liten bit från glasets kant. Fyll glaset med isbitar. Häll försiktigt på vatten. (Ju kallare vatten, ju längre tar det för isen att smälta). Fortsätt hälla på vatten upp till den färgade kanten. (En del is kan sticka upp över vattenytan). Låt glaset stå i rumstemperatur. Markera med penna/annan färgad tejp vattenytan när isbitarna smält. Förklara resultatet! Tips: Vatten som fryser till is tar upp större volym än vatten i smält/rinnande form.
* Havsyta är ALDRIG ett exakt mått. När man vetenskapligt talar om havsnivåer så är det medelvärden över en lång period, minst ett år, där man jämför högsta och lägsta värde under dygn. Glöm aldrig bort månens dragningskraft på vatten.
Jordens totala vattenmängd är cirka 1 360 000 000 km3. (Alltså 1 miljard 360 miljoner kubikkilometer) Om du är osäker på vad siffrorna står för repetera skillnaden mellan kvadrat och kubik…
Havsytan på en punkt, vilken som helst, är alltid beroende av Jordens cirkulation runt sin egen axel samt runt Solen, Havsströmmar, Månens och Solens dragningskraft (Gravitation) m.m. Detta innebär att ute på öppet hav, så är verkliga avståndet till jordens medelpunkt ett avstånd som varierar mer än den uppmätta våghöjden. På en och samma punkt kan avståndet variera med upp till 48 meters skilda mätvärden under ett dygn.
Tidvatten är ett resultat av månens och solens dragningskraft, jordens rotation, havsströmmar m.m. Den största uppmätta tidvattenskillnaden (tidvattenhöjningen) mellan lågvatten och högvatten förekommer i Bay of Fundy innanför Nova Scotia i Kanada med en variation på 20 m.
I Nordsjön kan nivåskillnaden vara 12–13 meter i vissa områden vid de brittiska och franska kusterna.Tidvatten, dykarna.nu lexicon
Som jämförelse kan nämnas att i Östersjön kan vattenytan variera under en och samma dag med upp mot 50 cm. Här är det också så att vattenytan under ett år når en högsta respektive lägsta nivå beroende på om vindarna blåser mot eller från land samt vilken årstid (säsong) som råder.
*Landhöjning är ett resultat av att tyngd, t.ex. i form av glaciär, stora mängder is/snö smälter. Se Archimedes princip ovan.
Is smälter alltid först där solen först når isens yta. Detta innebär i stort att glaciärer och inlandsis smälter från söder till norr och att landet som först kom över ytan efter senaste inlandsisen är det som först “reste” sig ur havet. Landhöjning är en retarderad rörelse. Dvs. den avtar med tiden. Landsänkning förekommer då urberg, t.e.x här i Sverige tippar när landet i norr fortfarande reser sig mer än det i söder. Exempel på detta är att Sverige söder om en linje mitt i Halland över mot mitt i Kalmar län(ungefär) sjunker medan landet norr om linjen fortfarande reser sig.
* En gång för länge sedan var all landmassa sammanhängande (Se Pangea nedan) men bröts upp och flyttades runt p.g.a. att jorden snurrar dels runt sin egen axel. Det är dessa två faktorer: en landmassa som brutits upp till de tektoniska plattor vi känner till idag, och att de rör sig mot eller från varandra.
* Tektoniska plattor
Pangea, den ursprungliga kontinenten när all landmassa hängde samman har pga de ovan beskrivna förlopp över tid samt centrifugalkraften brutits upp i ett antal tektoniska plattor som vi i dagligt tal bara förbinder med våra olika kontinenter. I grova drag har vi 7 större och ett stort antal mindre hårda ‘plattor’ som rör sig runt på jordens yta. Jordskorpan, på din cirkel ungefär motsvarande 3,5-7 cm (varierar runt jorden) in från din cirkelsyta, flyter ovanpå materialet i jordens mantel.
Övning för skolelever:
Om Du tar en bok och din kompis tar en annan och ni ställer Er mitt emot varandra och håller böckerna ungefär lika högt, så händer ett av följande fenomen när ni för dem mot varandra:
* De kolliderar och viker sig båda
* De kolliderar och den hårdaste pressar bort eller ner den andra
* De kolliderar och glider över respektive under varandra.
De ‘effekter’ som vi människor upplever dem av att de tektoniska plattorna flyter omkring och gnager på alternativt kolliderar med varandra upplever vi som jordbävningar, vulkanutbrott etc. Under en lång tidsperiod, flera miljoner år förändrar detta också hur våra berg ser ut, veckbildningar m.m.
Jordaxelns lutning, oblikviteten, varierar relaterat till jordens rotationsriktning mellan 22,1 och 24,5 grader (glöm inte att en cirkel har 360 grader, rätvinkel 90 o.s.v.) Denna variation är relativt regelbunden och återkommer per vart 41 000 år. Vi har fn en minskande vinkel.
Jorden vobblar, dvs utöver att jordaxelns lutning varierar med en tidscykel på 41000 år så varierar dessutom axeln relaterat till solen och andra pga att jorden precis som en gyrosnurras topp ‘vacklar’ när farten saktar ner eller ökar. Denna vobbling har för jordens del en tidscykel på 26000 år.
Sammanfattning fakta Jorden
Alla ovanstående faktiska uppgifter måste tas med i beräkningen när man skall räkna på jordens “klimat”.
Men det är inte nog med det. Vi har hav också. Havsbotten är inte någon plan yta. Berg och gravsänkor finns i våra världshav. Nära land har vi ofta mindre djup pga att tektoniska plattorna även har stora delar av sig osynliga för vårt öga. Under havsytan är jordens “skorpa” varierande tjock. I områden där två eller flera tektoniska plattor kolliderar eller rör sig från varandra har vi de största “bovarna” (om det hade varit sant att det handlat om bovar 🙂 ) till alla CO2-utsläpp.
Mer än 90% av jordens samlade CO2-utsläpp under ett år kommer från vulkaner på land eller under havsytan samt jordbävningar som alltid är ett resultat av naturkrafter som får de tektoniska plattorna att röra sig.
Människan behöver CO2 för att överleva. Många tycks ha glömt att det är större problem att bygga på platser där träd ha stått eller hugga ner träd och växtlighet, oavsett om detta är i urskog, norra halvklotets barr- och lövskogar eller mindre träd och buskar i tätorternas alltmer glesnande parkar som äts upp av bostads och industribyggnader, för det är Fotosyntesen som ger oss människor det syre vi behöver. För CO2 är det som växterna ‘äter’ och lämnar oss syre och själva gör socker av kolet…. kol är också energi för växterna.Fotosyntes
Övriga fakta om jorden
* Tektoniska plattor mera information:
Får vi en kollision mellan två tektoniska plattor på stort djup så rör sig vattenringarna ut från kollisionspunkten, t.ex. en jordbävning under havet, och reagerar genom att antingen förstärka varandra så vi får en tsunami in mot land, eller försvaga varandra och ändra riktning. Tillsammans med jordens centrifugalkraft och vattnets kretslopp i naturen (slå upp om Du inte vet vad jag menar), så får vi en rörelse i världshaven.
* Havsströmmar finns i alla världshaven. Havsströmmar som regelbundet eller säsongvis förekommer kan vara varma respektive kalla havsströmmar. När vatten når temperatur över 27 grader, så “dunstar” vatten upp i form av vattenånga. Det är i de stora världshaven där havsströmmar möts, skiljs och beroende på avstånd till solen ytströmmarna (finns djupvattenströmmar också) som “oväder” cykloner, orkaner etc bildas beroende på skillnad i lufttryck (överkurs för de som inte lärt in Vattnets kretslopp redan i årskurs 5)
Läs mer om Havsströmmar på Hur uppstår havsströmmar, Illustrerad Vetenskap IV nr. 13, 2004
Facts not Fiction 