DEMOKRATI

DEMOKRATI

Demokrati som begrepp brukar sägas härröra från Aten under Antiken där Demos Kratos som betyder Folkvälde. Så enkelt är det dock inte.

Allra först: Det rådde inte någon demokrati i vår moderna mening i Aten. Varken kvinnor eller ofria till vilka slavar m.fl. räknades eller de grabbar som ännu inte uppnått ålder för att räknas som män fick rösta. Således var det en begränsad mängd av Atens invånare som fick rösta.

Förvisso begränsade Solon år 594 f.Kr de rikas rättigheter och makt samt gav i stället fattiga större möjligheter att påverka hur statsstaten Aten skulle styras och vilka beslut som skulle fattas. Men demokratiskt så som vi uppfattar demokratibegreppet, det var inte Atens demokrati.

Det finns två sorters demokrati.
* Direkt demokrati tillämpas i nutid i stort sett endast i Schweiz. Direkt demokrati är när större och betydelsefulla frågor avgörs i öppna folkomröstningar och där de ledande i landet i princip är tvungna att följa det beslut som framkommer vid folkomröstningen. Undantag finns i vissa frågor, men är här överkurs. I Schweiz direktdemokrati kan människor om tillräckligt många vill lyfta en fråga till folkomröstning även tvinga fram en sådan. I en direktdemokrati har också alla vuxna medborgare rätt att delta i t.ex. kommunala fullmäktigemöten och säga sin mening.

* Representativ demokrati även kallad Indirekt demokrati Sverige har ett slags representativ demokrati. Nu är detta inte så enkelt att förklara för en monarki som en republik kan vara lika demokratiska och båda kan ha representativ demokrati. Jämför under äldre tider i Sverige under perioden närmast före Gustav III:s sk. statskupp som ledde till envälde. Representativ demokrati kan tolkas olika i demokratiska stater.

I Sverige väljer vi utifrån partilistor, vi röstar på ett parti som själva utsett vilka kandidater som skall stå högst upp respektive längre ner på listorna. Vi väljer till Kommun, Landsting och Riksdag. Enbart i det senare fallet är det klart att det är av oss valda representanter för ett parti som sitter i viktiga nämnder och utskott. Många av de viktiga besluten på lägre nivåer tas i nämnder där få eller ibland ingen stått på listan för respektive partis valsedel i val där vi lagt vår röst.
På ett sätt kan det ifrågasättas om detta är demokratiskt fullt ut. Skillnaden står mellan två synsätt: det där den valda gruppen anses skickad nog att besluta om vilka som mer skall utses. Det andra synsättet utgår från att det är individen som röstar som avgör vilka representanter för ett parti som skall få vilka positioner.
Detta andra synsätt finns i t.ex. USA där det är väljaren som väljer vem som skall få vara t.ex. domare, polischef o.s.v. genom att trycka på knapp eller kryssa för den som skall väljas. I England är det så att väljarna väljer en representant för sig och sitt valdistrikt. Denne representant vinner valdistriktet om han har flest röster och det är det partiet representanten tillhör som i engelska parlamentsval får antal ledamöter som avgör vilket parti som efter en del formalia får styra England.

Så det där med demokrati är inte enkelt även om ovanstående endast är ren grundkunskap.

Advertisement