Problem med termer, ord och begrepp

Den helhet som finns när verkligheten skall analyseras består av flera termer(delenheter) som vi i vanligt tal kallar ord. Dessa delar motsvaras i tankevärlden av begrepp. Helheten för ett antal begrepp är en tankekedja som antingen är ett påstående eller ett förtydligande av ett påstående. Alternativt en tolkning av detsamma.

Den handling som utförts eller sakförhållande som beskrivs ur verkligheten(= helheten) består å sin sida av ett antal ting, egenskaper, processer m.m. Handlingens helhet är uppgifter om ett sakförhållande. Vi tar inte här ställning till om detta sakförhållande överensstämmer med det ”sanna” sakförhållandet i verkligheten eller ej.
Det krävs ett stort antal för uppfattande av verkligheten viktiga distinktioner för att överhuvudtaget kunna fastställa något om ”verkligheten” vid en viss tid. Detta gäller ‘här och nu’¨-situationer likaväl som händelser som hänt och beskrivits verbalt eller skriftligt av någon.

Ytterligare en dimension på problematiken bör införas – förklaringsbegrepp. I andra artiklar under Fakta om vetenskaplighet talade jag om helheten för ett antal begrepp som en tankekedja som antingen var ett påstående eller ett förtydligande av ett påstående. Förklaringsbegreppet innebär att en tankekedja relateras till de tidigare upplevelser och berättelser om upplevelser som individen har att referera sina begrepp i tankevärlden till. Även om vi har två människor som använder till synes samma termer eftersom de talar samma språk, som båda har något så när likartat normsystem samt teoretisk bakgrund är det därmed inte sagt att vi kan vara säkra att det råder en fullständig språklig kongruens. M.a.o. en term kan täcka flera olika begrepp – och ett begrepp kan även inom en och samma språkgrupp och tid täcka flera olika termer.

* Exempel
Något efter att mina föräldrar och jag flyttat till Linköping i mitten på 1950-talet inträffade en mindre olycka när min far cyklade till arbetet. Pappa skadade revbenen och tvingades uppsöka en läkare. Då utspann sig följande diskussion: Hur har detta hänt? undrade läkaren. Pappa svarade, jag körde vält. Doktorn tittar förvånat upp från sina papper och undrar är Du bonde eller kör Du ångvält?

Observera att vält på svenska västkusten både är ett entydigt substantiv samtidigt som att köra vält avser både att köra en vält och att köra och välta med t.ex. cykel. I det aktuella fallet hade ju pappa möjlighet att besvara frågan med ett förtydligande.

Det är ofta som liknande problem uppkommer i ännu högre grad när vi skall försöka förstå, värdera och analysera de uppgifter som lämnas i primärkällor från äldre tid, där äldre tid står för all tidigare tid där vi inte har möjlighet att referera till det vi själva sett eller be om förtydligande från de som varit vittnen till en händelse. Samma gäller om vi gör en sk. djupstudie där vi sätter oss ner med ett begränsat antal personer som vi intervjuar. Det är helt omöjligt att i varje situation, med varje intervjuad, hela tiden bortse från att satser, termer, ord och begrepp kan betyda något annat för den andre än vad vi själva ‘tolkar’ in i det

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s