Grundläggande distinktioner

Den verklighet vi själva har omkring oss som vi vill förmedla till bekanta via brev eller samtal utifrån hur vi upplever denna behöver preciseras utifrån ett antal distinktioner på samma sätt som äldre tiders människors verklighet kräver att vi använder oss av dessa distinktionerna för att kunna förstå – eller tolka – deras verklighet.

Distinktionerna så här långt är:

          Helhet       Delar          Funktion  Kommentarer

 

Tankeinnehåll

Påstående eller förtydligande av påstående

Begrepp

Begrepp som relaterar till för individen kända termer i språket

Varje ”nytt” begrepp måste när det bildas skapas utifrån individens erfarenhet

Språket[1]

Satser/ Formulering

Ord/  Termen

Ordet används för att lämna ett budskap

Ordet/termen är ett uttryck för motsvarande begrepp i tankeinnehållet

Handlingen/ Skeendet

En händelse eller en befintlig situation

Del- moment

Observerbara delar av en situation eller en händelse

De begrepp som finns i tankevärlden refererar till en händelse eller en befintlig situation som går att uppfatta av en eller flera individer

 

Den verklighet som vi som individer upplever består alltså först av att vi uppfattar något, en händelse eller en befintlig situation eller associerar till någonting som kan vara en reellt eller imaginär upplevelse som vi funderar över. Begreppen i tankevärlden överförs därefter till termer = ord så att vi har möjlighet att förmedla de tankar som vi vill överlämna till någon annan nu levande eller lämna till eftervärlden.

Detta innebär att vid varje studie bör även värdegemenskap och det normsystem aktuella för respektive undersökningssituation tas med i analysen.

 * Exempel från historisk textanalys 
Prokopius död omkring 560 e.Kr var sekreterare till den östromerske fältherren Belisarius som var den bysantinske kejsaren Justanianus I:s kände fältherre. Prokopius var med Belisarius bl.a. då denne 533 e.Kr besegrade vandalerna vid Tricannanum och där Belisarius arme år 540 e.Kr. besegrade Östgoterna i Italien.  För eftervärlden har Prokopius blivit känd som en framstående bysantinsk historieskrivare. Prokopius beskriver i boken om goterkrigen bl.a. för­hållanden i Thule. Prokopius ansåg att Thules invånare var barbarer.

 

När vi tittar på Prokopius term barbarer skiljer den sig inte bara över tid och rum, men även beroende på den samhällsklass som Prokopius själv i dåtiden levde inom. Thules befolkning betraktades som barbarer eftersom de inte drack vin och inte åt av jordens frukter. Observera att Prokopius talar om Thules bofasta befolkning. Inte om de handelsmän, krigare eller äventyrare som på något sätt påverkats av det romerska samhället. Vatten på sin kvarn fick Prokopius när han ytterligare kunde klarlägga att Thules invånare inte ens uppskattade skönhet och vackra kläder.  Termen/ordet barbar är ett av många exempel på att ett ord kan ha olika begrepp(=tankeassociation) i olika miljöer och mellan olika tider.

Om vi för över det till studier eller forskning i vår nutid, så måste vi alltid vara på det klara med att det som vi undersöker och de ‘svar’ vi tycker oss erhålla under undersökningen/forskningsprojektet alltid är att vi utifrån ser in på annan grupptillhörighets ord, termer, begreppsvärld och att detta är mycket viktigt att ha med sig när hela undersökningen/studien/forskningsprojektet skall sammanfattas.

När vi tittar på Prokopius term barbarer skiljer den sig inte bara över tid och rum, men även beroende på den samhällsklass som Prokopius själv i dåtiden levde inom. Thules befolkning betraktades som barbarer eftersom de inte drack vin och inte åt av jordens frukter. Observera att Prokopius talar om Thules bofasta befolkning. Inte om de handelsmän, krigare eller äventyrare som på något sätt påverkats av det romerska samhället. Vatten på sin kvarn fick Prokopius när han ytterligare kunde klarlägga att Thules invånare inte ens uppskattade skönhet och vackra kläder.[2] Termen/ordet barbar är ett av många exempel på att ett ord kan ha olika begrepp(=tankeassociation) i olika miljöer och mellan olika tider.

 

 


[1]        Här betraktas varje språkgrupp som ett språk, d.v.s. vi bortser från dialektala skillnader

[2]        Prokop ,Gotenkrieg,II:15, övers. D. Coste, München 1966,sid 158-159

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s