Grundläggande begreppssystem

GRUNDLÄGGANDE BEGREPPSYSTEM
Värderingar, normer och begrepp kan betyda samma sak för människor som lever i en viss tid, på en viss plats eller som av annat skäl delar en värdegemenskap.

Ordet ”kan” innebär att det inte nödvändigtvis behöver vara så. Den som är intresserad av närmare detaljer om subkulturer i såväl micro- som macrosamhällen hänvisas till litteratur om socialpsykologi och kognitionsvetenskap. Problem uppkommer såväl vid studie av äldre källmaterial, inklusive äldre forskningsmaterial, som vid studier i nutid inkluderande sk. djupstudier där ett mindre antal case där det studerade inte bara observeras utan är en den, en person, som får svara på frågor ställda av den som gör undersökningen. Skälet för problemet är enkelt.

För att en djupstudie, i vilket ämne eller inom vilket undersökningsområde som helst, skall vara vetenskapsteoretiskt hållbart och kunna ge argument som är giltiga samt dessa argument skall ha förutsättningar att kunna leda till en hållbar slutsats, är förutsättningen att den som ställer frågan och den som svarar på dem har samma begreppsvärderingar helst samma norm- och värdesystem eller som minst förstår den andres norm- och värdesystem utan att subjektivera dessa i förhållande till sina egna norm- och värdesystem. Problemställningen med hur subkulturer kan uppstå även i ett samhälle med utåt sett likartade värderingar, normer och regelverk är alltför komplicerad för att behandlas här på relativt basalt plan.

Tillsammans medför ovanstående resonemang kring värderingar, normer och begrepp att den ”sanna bilden av forntiden” om vi med forntid här avser passerad tid som inte var i går, den verkliga verkligheten, oaktat vilken tidsperiod vi studerar, endast är möjlig att pussla ihop om och endast om vi tar hänsyn till värderingar, normer och begrepp som var allmängiltiga i den miljö där den svarande personen har levt sitt liv eller i historisk tid där den skrivna historiska källans på något sätt utifrån ord/text eller på annat sätt kan finna värderingar, normer och begrepp som för tid och miljö kan sägas vara allmängiltiga.

Detta betyder inte att vi måste acceptera värderingar och normer varierar i tid och under längre tidsperioder på samma sätt som de varierar beroende på kulturell/etnisk eller annan specifik miljös ‘ryggsäck’. Vad vi söker är verktyg i form av begrepp och termer för att bättre förstår sakförhållandet bakom orden. Denna analysen bör om möjligt ske innan undersökning startas och alltid börja med att den som skall göra undersökning/skall påbörja ett forskningsprojekt själv försöker klarlägga sina egna subjektiva värderingar, sitt eget normsystem och sin egen begreppsvärld.

REFERENSRAMAR, VÄRDEGEMENSKAP OCH PARADIGM
Inom historia och arkeologi finns det olika synsätt, olika teorier som bygger de olika referensramar som de individer som förespråkar en gemensam teoretisk bas, använder sig av. Detta innebär att varje forskare som arbetar med historieforskning bör börja med att klarlägga sin egen roll, med vilka andra historieforskare han/hon känner värdegemenskap samt vilka referensramar som för honom/henne är de väsentliga. Denna egenanalys sker på individplanet. På samma sätt är det i samtliga andra forskningsområden. Den som inte klarar av att se bortom sitt eget, den har svårt att tolka de ord, uttryck, begrepp, idiom som annan person använder sig av och/eller associationer som andra gör.

Det är därför inte svårt att förstå att det finns varierande begreppsystem i nutiden mellan olika forskare. Vad som är viktigt är att komma i håg att det fanns flera begreppsystem som levde sida vid sida med varandra även under t.ex. yngre järnåldern i Europa. På samma sätt är det idag. Begreppsystem kan varierar inom och mellan olika folkgrupper och områden. Det är inte heller nödvändigt att människor som delar/delade ett för sin ”grupptillhörighet” gemensamt begreppsystem = språkliga termer nödvändigtvis delat samma normsystem.

Det är normalt att begrepp kan variera mellan olika grupper. Med begreppet grupp avses i detta sammanhanget en samling individer som har ett gemensamt värderingssystem och normsystem. Här är att märka att även inom en grupp som har ett gemensamt begreppsystem kan värderingarna av en term(=ord) variera. Detta medför när vi studerar texter från t.ex. 500-talets Romarrike att vi både kan stöta på flera termer som avser samma begrepp samtidigt som vi kan stöta på en och samma term som värdemässigt avser olika grad av specifiering.

* Exempel
När Gregorius de Tour, biskop i Tour från 573 e.Kr., skrev sin berättelse om Frankernas historia så refererar han till en Sulpicius Alexander som talar om att frankernas hertigar Genoband, Markomer och Sunno trängde in i romerska Germanien och att de romerska härförarna Nannius och Quintinus tågade mot dem. Slutet på händelseförloppet var att en hel romersk armé gick under i Teutobergerskogen.

Vi skall här inte ta ställning till om Gregorius de Tour rätt har återgett Sulpicius Alexanders uppgifter. Inte heller skall vi värdera om och i så fall hur sann Sulpicius Alexanders nedtecknade uppgifter är. Vi tar således varken hänsyn till närhetskriteriet eller tendenskriteriet på detta stadium. I stället skall vi jämföra uppgiften att Genoband, Markomer och Sunno skall ha varit frankiska hertigar med andra källor som berättar om Teutobergerskogen.

Enligt bl.a. Suetonius, (Tacitus och andra) som levde under det första århundradet efter Kristifödelse, var det germaner som i september år 9 e.Kr. under ledning av av sin härförare Arminius(=Herman) orsakade den romerska armen under befäl av Quintillus en avgörande förlust i Teutoburgerskogen. Slaget skedde samma år som pannoniska upproret slogs ner. (Vi tar här inte ställning till om detta påståendet är sant eller falskt). Arminius segraren vid slaget i Teutoburgerskogen råkade år 10 e.Kr. i strid med markomanernas ledare Marbod. Striden ledde till att Marbod flydde till romerskt område.

Det vi här ser är något som ofta förekommer när det gäller namngivna människor under tider före 1000-talet, samma person kan ömsom kallas för t.ex. ”german” eller ”alleman” som för ”franker.” Detta exemplet är ändå ett relativt litet antal termer som pådyvlas en och samma person. Härutöver kan det förekomma släkttillhörighet, folkgruppstillhörighet m.m. För att komplicera den bilden ytterligare så är begreppet folkgruppstillhörighet inte helt entydigt som vi strax skall se.
För att överbrygga de svårigheter som enskilda termer som används om personer eller händelser i äldre tider medför för varje forskare, amatör eller vetenskapsman, måste vi således innan vi ens kan tala om en fullständig källkritisk analys försöka finna de medel – verktyg som behövs för att göra detta åskådligt.

Överfört till vår egen nutid innebär detta att vi aldrig kan förutsätta att de ord, begrepp etc som någon muntligt eller skriftligt använder sig av är så som vi själva uppfattar orden och begreppen. Det är en av de viktiga bitarna att ta med sig för alla studier från B-nivå till doktorsavhandlingar och stora forskningsprojekt. Subjektivitet är en sak. Vikten ligger i att själv klarlägga sin egen subjektiva uppfattning av begrepp, ord, termer o.s.v. samt att när det är gjort vara öppen för att det som sägs eller skrivs inte nödvändigtvis behöver ha samma betydelse eller avse samma uppfattning som den man själv har.

Själv har jag under åren haft mycket nytta av Mats Fribergs Teorikonstruktion för sociologer, 1 Begreppslära, Lund 1970. I boken beskriver Friberg den mest grundläggande distinktionen i semantiken som varande en distinktion mellan tre nivåer: Tanken, språket och verkligheten. Där Friberg kallar Verkligheten för ”världen” och låter den symboliseras av Rom. Språket symboliseras av Babylon och tanken ”innehållet” av Aten. Utifrån den triangeln är det lättare att se sambandet mellan tanke, språk och verklighet. Krävs en del analys i varje undersökningssituation. Men det underlättar.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s