Lärarhandledning till Tektoniska plattor och CO2 utsläppen

Tektoniska plattor och CO2 utsläpp
© Johansson Inger E, Tektoniska plattor och CO2 utsläpp, Göteborg 24 november 2013

Inledande ord: Denna sammanslagning går att spåra dels i jordmagnetismens riktningar samt i de urbergsutlöp som i vår egen närhet visar hur Fennoscandia bildades i dagsläget räknas Skandinaviska halvön, Finland, Karelen samt Kolahalvön till Fennoscandia. Men utlöpare av det som då för länge sedan hängde ihop med Fennoscandia finns ända borta i norra Skotlands högland.

Lärarhandledning 1 Rekommendation för lärare som vill veta mera:
Isotope Geology and Fennoscandian Lithospehere evolution, Edited by Keijo Nenonen and Pekka A. Nurmi; Geological Survey of Finland, Special Paper 49, 35–48, 2011

PANGEA

Pangea - storkontinent för ca. 254 miljoner år sedan

Pangea – storkontinent för ca. 254 miljoner år sedan


Pangea superkontinent för 254 miljoner år sedan

Lärarhandledning 2.
Detta går att få elever i årskurs 3 att förstå….
att det gått ‘jätte-länge’ från det att Universum skapades/blev till för 15 miljarder år sedan. Kosmisk bakgrundsstålningsberäkning hamnar någonstans mellan 13,9 miljarder år sedan 17-18 miljarder år sedan.

Universum fanns alltså långt innan jorden skapades/blev till och att Pangea (se bilden ovan) som är utgångspunkt. Fortfarande är det länge till dess att vi i nutid har mobiler, sateliter och så vidare.

För elever före årskurs 7 behöver man inte ta med ytterligare historik enligt min mening. De som är nyfikna har ett antal blålagda sökord att leta sig vidare i sitt kunskapssökande. På nätet men framför allt i skolbiblioteket.

Min erfarenhet är att elever från 5:e klass “klarar av” att släppas helt fria i skolbiblioteket när man hunnit så här långt på första lektionen som kan avslutas med att eleverna själva utifrån vad de hittar på nätet kan få i ‘läxa’ till nästa lektion (då man går till biblioteket) att själva ta fram minst 3 egna sökord att slå upp i uppslagsböcker samt ämnesböcker om NO, Historia, Geografi o.s.v. på skolbiblioteket.

Lärarhandledning 3: För elever innan årskurs 7 räcker det med att vi nämner att H står för väte och O för syre samt att det krävs 2 ‘H’ för att tillsammans med 1 ‘O’ bilda H2O vatten.

De elever som är nyfikna, speciellt om de är sk. utåtriktade barn, “bokstavsbarn” eller elev som alltid vill veta mer är det bra att låta dem slå upp ‘väte’ och ‘syre’ på nätet. Mer behövs inte före årskurs 7. Men eftersom man i skolan lär ut Vattnets kretslopp i årskurs 3-5 så är det alltid roligt för dessa elever att kunna få berätta mer för klassen.

Lärarhandledning 4: När eleverna börjar läsa Fysik i 7:an, så kan det vara dags för en djupare genomgång om de olika begreppen.

Vetgiriga elever från 4:an och uppåt kan mycket väl få ett extra block att skriva ner små noteringar efter att de fått söka på nätet på dessa naturkrafter. I det läget finns det inget skäl att ge dem annan instruktion än att de själva skall “skriva om” texter de läser så att klasskamraterna kan förstå. Brukar fungera bra!

För mer information kan Geografikapitlet om jorden i varje 7:e klassares Geografibok användas. Finns bra illustrationer som vi lärare får försöka förklara så enkelt som möjligt för elever upp till årskurs 6 EFTER att vi gått igenom Vattnets kretslopp och Fotosyntes en gång till.

En övning för att förklara Landhöjning samtidigt som man i NO eller SO talar om senaste istiden och visar hur inlandsisen smälte från söder till norr samtidigt som landet vi känner som Sverige:

ta fram en vanlig hederlig plastbalja, en skärbräda i trä som är kortare än baljan är lång samt en stor sten som är tillräckligt tung för att hålla hela skärbrädan nere när man sätter den på mitten av brädan efter att ha fyllt baljan med vatten. Flytta stenen åt ena kanten och låt eleverna se hur den andra ändan av brädan börjar ‘flyta upp’. Krångla inte till det med förklaringar utan ge eleverna själva i läxa att försöka fundera på varför det är så. Börja nästa lektion med att låta eleverna berätta om sina funderingar. Sedan man samlat upp alla funderingar är det dags att gå vidare men komma ihåg att återkomma till övningen och funderingarna så fort tillfälle ges under kommande läsår.

Det är först när eleverna längre fram läser om Archimedes princip som det är meningsfullt att ta fram ett glas, markera en linje runt med tuschpenna eller tejp och lägga i en isbit samt fylla vatten upp till linjen/översta delen av tejpen. Då när man går igenom Archimedes princip är eleverna ‘mogna’ att förstå att vattenytor inte stiger när isbit i vattnet smälter. (Hade varit bra om många CO2-fantaster fått göra den övningen under sin skoltid).

Lärarhandledning 5Övning
Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter. Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden.

För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänkor, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering. Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor över huvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.

Lärarhandledning 6: Förklara begreppen kortfattat och nöj dig på lägre stadier att berätta att jorden längst in är som varmast och att ytan är svalare samt att den värme som finns längst in precis som allt annat vill utåt (Centrifugalkraft Visa hur en vulkan ser ut i genomskärning samt förklara genom att låta eleverna genomföra följande övning:

Övning: Skriv ut följande instruktion till skoleleverna:

Om Du tar en bok och din kompis tar en annan och ni ställer Er mitt emot varandra och håller böckerna ungefär lika högt, samtidigt som ni rör er mot varandra,
så händer ett av följande fenomen när ni för dem mot varandra:

* Böckerna kolliderar och viker sig båda
* Böckerna kolliderar och den hårdaste pressar bort eller ner den andra
* Böckerna kolliderar och glider över respektive under varandra.

De ‘effekter’ som vi människor upplever dem av att de tektoniska plattorna flyter omkring och gnager på alternativt kolliderar med varandra upplever vi som jordbävningar, vulkanutbrott etc.

—– mer behöver vi som lärare inte gå igenom före eleverna börjar läsa Fysik och Kemi. Det vi här lagt grunden för är förståelsen att det finns många vulkaner både på land och i havet. Vi kan möjligen visa på Atlantryggen. Lämpligt är att själv slå upp begreppet.

För lärare i vanliga skolan räcker det att förklara bilden på Wikipedia sidan Mittatlantiska ryggen har du frågvisa elever så är det lämpligt att ge dessa elever i uppgift att ta reda på mer och få berätta för klassen i början av nästa lektion.

Ett tips: ju fler sådana uppgifter du ger din klass, desto lugnare får du på lektionerna för eleverna vill så gärna visa upp sig. De som inte vill prata kan få i uppgift att skriva en sida som du skriver ut och låter eleven själv lägga på sina kamraters platser innan lektionen börjar.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s