Tektoniska plattor och CO2 utsläpp

Tektoniska plattor och CO2 utsläpp
© Johansson Inger E, Tektoniska plattor och CO2 utsläpp, Göteborg 24 november 2013

Bakgrund: Förvisso finns det mesta av nedanstående i varje svensk 7:e klassares geografibok under kapitel Jorden. Men, och det är ett stort men. Utifrån pågående CO2-hot debatt, är det viktigt att skilja Fakta från Fiction./författarens anmärkning.

Fakta om verkligheten på vår jord

Enkel förklaringsmodell.
Från början fanns inget. Sedan ‘kom’ Big Bang. Vi skall inte här gå närmare in på alla de små vetenskapliga bitar som utgör Big Bang-teorin. En teori som numera kan anses bevisad.
Det som skulle bli universum så som vi idag känner det bestod från början av energisträngar. Mycket förenklat kan man säga att dessa energisträngar som något som kallas Strängteorin utgår från långt långt senare under inverkan av något vi skulle kunna kalla ‘Naturkrafter’ bildade universum och alla universums solsystem. När vi kommer fram till att vår jord ‘skapades’/’bildades’ för cirka 4,54 miljarder år sedan, så fanns den inte som vi känner den.

För att vi människor ens skulle kunna komma att vandra här i dag, så krävdes det bland annat att Fotosyntesen satte igång. Fotosyntesen började för 3,5 miljarder år sedan. Fotosyntesen satte igång.
För mer information om Fotosyntes Fakta fotosyntes

Innan vi går vidare, så kanske vi skall försöka oss på att göra en mycket enkel tidslinje. Börjar vi på punkten A som är tidpunkten bör Big Bang, och låter linjen löpa mot N som är Nutid, så får vi dela in linjen i tre delar för att förstå att det är först i den tredje delen av linjen som vår jord började skapas av all energi som en gång startade borta vid A. Det har gått cirka 15 miljarder år sedan Big Bang. Här och nu lämnar jag alla teorier och funderingar om vad som fanns eller inte fanns innan Big Bang. Om du som läser detta vill sätta ett X på den tredje linjen av de 5 cm långa delarna, så är det från höger mot vänster du kan mäta 4,54 cm. Varje cm på linjen motsvarar 1 miljard år.
A———————————–O———————————–O———————————–N

För cirka 250 miljoner år sedan bildades Pangea en enda stor superkontinent som kom till genom sammanslagning av:

* Gondwana Godwana var en superkontinent bestod av nuvarande: Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Madagaskar, Arabiska halvön samt Indien.
samt
* Laurasien Laurasien bestod av nuvarande Nordamerika, Europa samt Sibirien
Lärarhandledning 1

PANGEA

– KONTINENTALPLATTOR

Pangea superkontinent för 254 miljoner år sedan

Pangea superkontinent för 254 miljoner år sedan

Innan vi går vidare skall vi åter titta på vår tidslinje:

A———————————–O———————————–O———————————–N
kom ihåg att 1 cm motsvarar 1 miljard år. Det betyder att om vi skall sätta in Pangea på tidslinjen, så kommer Pangeas ‘P’ att behöva sättas cirka 0,254 cm från N (Nutid)
Lärarhandledning 2.
Detta går att få elever i årskurs 3 att förstå….
att det gått ‘jätte-länge’ från det att Universum skapades/blev till för 15 miljarder år sedan. Kosmisk bakgrundsstålningsberäkning hamnar någonstans mellan 13,9 miljarder år sedan 17-18 miljarder år sedan. Universum fanns alltså långt innan jorden skapades/blev till och att Pangea (se bilden ovan) som är utgångspunkt. Fortfarande är det länge till dess att vi i nutid har mobiler, sateliter och så vidare. För elever före årskurs 7 behöver man inte ta med ytterligare historik enligt min mening. De som är nyfikna har ett antal blålagda sökord att leta sig vidare i sitt kunskapssökande. På nätet men framför allt i skolbiblioteket. Min erfarenhet är att elever från 5:e klass “klarar av” att släppas helt fria i skolbiblioteket när man hunnit så här långt på första lektionen som kan avslutas med att eleverna själva utifrån vad de hittar på nätet kan få i ‘läxa’ till nästa lektion (då man går till biblioteket) att själva ta fram minst 3 egna sökord att slå upp i uppslagsböcker samt ämnesböcker om NO, Historia, Geografi o.s.v. på skolbiblioteket.

BAKGRUND TILL ATT PANGEA BILDADES

Kortfattat kan det berättas att när jorden bildats/skapats för drygt 4,5 miljarder år sedan, så fanns det inte land eller vatten. Det som till slut skulle bilda land, hav och ge möjligheter till liv, det hämtade sina förutsättningar i naturvetenskapliga väl kända fysikaliska begrepp som:

* Centrifugalkraft
* Gravitation
* Rotation

Läsa mer: Pangea kontinentalplattor

NÄR BILDADES VATTEN?
Jorden från början var ett glödande klot där Centrifugalkraft, Gravitation samt Rotation tillsammans med Kometer och Astroider som “slog ner” gjorde att Vatten bildades. Vatten skriver vi H2O.

Lärarhandledning 3

Vi kan alltså inte säga när på tidslinjen vatten bildades. Bara att det började någon gång mellan det att jorden bildades/skapades för 4,5 miljarder år sedan (X:et som Du satte på tidslinjen för när jordens historia börjar) och Pangeas ‘tid’ för 254 miljoner år sedan (P:et som du satte på tidslinjen).
Någon gång däremellan började det bildas vatten och det som kom att bli hav utöver det avsvalnande land som utgjorde Pangea.

Kontinenter bildades när Pangea ‘sprack’. Det var samma naturkrafter som gjorde att jorden bildades som under jordens tidiga tid då jordens yta svalnade kom att ‘spricka’ upp till det vi idag kallar kontinenter. Dvs: Centrifugalkraft, Gravitation samt Rotation

När Pangea ‘sprack’ så bildades ett stort antal tektoniska plattor. Det är inte så att varje kontinent är en enda tektonisk platta.

Lärarhandledning 4

Fakta om jorden

Jordens Omkrets är vid ekvatorn ungefär 40 076,592 km. Närmare 40 009 km om vi mäter omkretsen från pol till pol. Den är alltså avplattad vid polerna pga centrifugalkraft, vattnets kretslopp, erosion av olika slag m.m.
Se Lärarhandledning 5

Övning
Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter.
Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden.

För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänkor, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering. Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor över huvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.
Se Lärarhandledning 6

Tektoniska plattor och kontinenter

Det vi i dagligt tal kallar tektoniska plattor består av jordskorpan som ‘flyter ovanpå’ manteln. Till jordskorpan räknas såväl kontinenter som havsbotten under Challengerdjupet 11.024 meter under havsnivån i det som kallas Marinergraven För närmare uppgifter om den geologiska verkligheten se Jordklotet avsnitt Geologi, Naturvetenskap i skolan på Skolvisionen Geologi

När de många tektoniska plattorna som bröt sig loss när Naturens krafter påverkade den stora kontinenten Pangea började röra sig påverkade som de var och är av Centrifugalkraft, Gravitation samt Jordens rotation, så kom kollisioner mellan tektoniska plattor; krockar där en tektonisk platta glider över en annan eller två tektoniska plattor “krockar” med följd att de sedan stöts ifrån varandra;
samt
att de uppräknade naturkrafterna i sig också innebär att tektoniska plattor
* ‘glider’ ifrån varandra och stora påfrestningar i mellan dem, se exemplet Atlantryggen ovan,
* leder till jordbävningar och vulkanutbrott. Vid varje jordbävning/vulkanutbrott så spyr det inre av jorden ut såväl ren CO2 som värme.

Jordbävningarna/vulkanutbrotten är många hundra per dag som vi aldrig hör talas om t.ex. när jordbävningarna inte når högre än 2,5 på Richterskalan eller det är under många år små vulkanutbrott från aktiva vulkaner.
* Värme som kommer ut i ‘luften’ verkar tillsammans med luftens syre, som vi behöver för att andas, tillsammans med all levande materias grundsten Kol på samma sätt som när vi människor och allt levande på jorden som andas andas ut. Det bildas CO2. Helt naturligt. För om inte luften och atmosfären hade CO2, så skulle inte Fotosyntesen fungera. Utan Fotosyntes inget syre för oss människor att andas.

Vi – liksom alla andra organismer på den här planeten – är kolbaserade varelser. Kol har en unik förmåga att bilda flera kovalenta bindningar med sig själv. Sådana bindningar finns i alla biomolekyler – stora som små. Till kolatomerna binds väte- och syreatomer. Tillsammans med kväve-, fosfor- och svavelatomer bygger de upp de fyra huvudtyper av byggstenar som är vanligast i cellenBiomolekyler – livets alfabet, kemionline gymnasiekemi liber.se

JORDENS ATMOSFÄR

:
Gaser i atmosfären:

Kväve 78.08 %
Syre 20.95 %
Argon 0.93 %
Koldioxid 0.038 %
Neon 0.002 %
Helium 0.0005 %
Metan 0.0002 %
Krypton 0.0001 %
Vätgas 0.00006 %

Det verkliga värdet för Koldioxid i atmosfären har under hela den tid som de kemiska beståndsdelarna i Atmosfären kunnat mätas varit 0,038% när det gällt normalt icke helt torrt verkligt observerat värde. Rent teoretiskt skall CO2 ha 0,033 under förutsättning att det inte funnits fuktighet i atmosfären. Vilket det bevisligen finns

Sammanfattning

Överväldigande majoriteten av alla CO2 utsläpp 90-92 % kommer från Naturliga källor – vulkaner, jordbävningar; allt levandes förmultning när det dör; varmt havsvatten som avger CO2. Trots detta så har CO2 ända sedan vi kunde mäta CO2 gett ett avrundat värde som motsvarar 0,04% av atmosfären.

Den största mänskliga påverkan på CO2 värdet är inte förbränning utan kommer från människors utandningsluft.

Förbränning frågar inte efter om det som förbränns naturligt eller vid eldning (oavsett skäl) är förnyelsebart eller inte. Kolets kretslopp är det som gäller och kol är en av naturens största byggstenar som även utgör grunden för allt mänskligt liv, för flora och faunas existens. CO2 krävs i de mängder som uppmätts under alla år för att växter genom Fotosyntes skall kunna frigöra Syre som vi Människor samt alla levande varelser som andas behöver för att kunna leva.

Föreligger inget CO2 hot. Det verkliga mänskliga miljöhotet är nedsmutsat vatten och föroreningar som släpps ut i luft. Rent vatten är det som världens länder borde satsa på!

Advertisement