Definition av begrepp

Definition av begrepp

© Utdrag ur ett PM, Inger E Johansson Göteborg 1999
Definition av begrepp
© Inger E Johansson Göteborg 1999

Information: Förmedlade uppgifter som kan vara sanna eller falska, som presenteras i ett eller flera sammanhang med hjälp av olika satser som uttrycker tankar, påståenden och/eller åsikter. Semantiken delar upp Information i Språk, Tankar och Verklighet. Där språket tillhandahåller den formulering som uttrycker Tankarna, där Språket refererar till verkligheten på samma sätt som tankeinnehållet refererar till Världen/Verkligheten så som den som förmedlar informationen uppfattar/vill uppfatta detta.

Tankar: Den konklusion som en eller flera människor gjort av en given händelse, situation presentation av fakta/uppgifter/åsikter och som den/dessa människor formulerar för sig själv/vill förmedla till andra. På macronivå är påstående det använda helhetsbegreppet på micronivå består tankarna av en eller flera termer.

Påståenden: En eller flera satser som ger sig ut för att förmedla en kunskap/en observation etc, där satserna på micronivå består av ett antal begrepp.

Åsikt: En eller flera påståenden som framförs i tal, skrift eller bild. En åsikt är alltid subjektiv och beroende av den som formulerat frågeställningen som ligger bakom framförandet av åsikten. På macronivå kallas detta en formulering. På micronivå finns underliggande termer.
”Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems haengt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab” Vollmer Gerhard, Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993

Om vi nu skall gå vidare, så får vi först göra klart några väsentliga distiktioner: Semantiken består av tre nivåer: Språket, Tanken(innehållet) och Verkligheten runt omkring. I begreppslärans teorikonstruktion kallade våra läroböcker detta för ”Babylon, Aten och Rom”.

Oavsett om en tanke framförs eller ej; om den är skriven, talad eller underliggande, så är den i sig ingen språklig storhet. För att formulera ett påstående i tanke”världen” får vi använda oss av Språkets formuleringar(formuleringsmöjligheter). En formulering består av ett antal begrepp som inte i sig består av bokstäver utan av ett antal begreppskännetecken.

De formuleringar av påståenden som framförs svarar mot ett/flera sakförhållanden i verkligheten oavsett om denna verklighet är reell eller imaginär.

Konkret utgör detta en förklaring till den språkförbistring som råder mellan olika discipliner inom vetenskapen. En enda term(micronivå för den språkliga formuleringen) kan svara mot en eller mot flera olika begrepp(micronivå i Tankeinnehållet) i tanke”världen” men samtidigt mot eller flera ting/egenskaper/processer etc i verkligheten(reell eller imaginär). Detta innebär att vi kan ha följande förhållanden:

a) En term, men flera begrepp som avser samma sak
b) En term, men flera begrepp som ibland(oftast) avser samma sak
c) En term, men flera begrepp som endast i undantagsfall avser samma sak
d) En term, men flera begrepp som aldrig avser samma sak.

Ett exempel på a och d ovan: ”välta”.
”Välta” kan avse ett substantiv som sällan används numera men som avsåg ett träd etc som välts med naturens krafter.
”Välta” kan vara ett verb – att välta. I detta fallet används en och samma term för minst två olika begrepp: välta jord etc med en vält eller annat redskap; men att välta kan även avse begreppet att köra vält(=omkull).

För att återgå till den ursprungliga diskussionen om Information och Fakta så är Informationen ett uttryck för ett begrepp som flera olika termer. Under sjuttiotalet försökte t.ex. sociologin att lösa detta med att studera enskilda begrepp utifrån tre olika inflytandetekniker: Morgonthau’s termer, Sorokin’s termer, Etzioni’s termer. Under senare år har jag inte i något fall i läroböcker som jag använt i undervisning och eller studier funnet att man gått så långt i studerandet av enskilda begrepp. Av det skälet behandlas inte detta i sig nog så viktiga ”analysverktyget” i det följande avsnittet.

Fakta: Pluralis av faktum. En språklig term som avser observerbara begrepp i tanke”världen” som svarar mot ett ting/en egenskap/en process etc i den reella världen. De observerbara begreppen som presenteras som fakta kan vara upprepningsbara i verkligheten, men behöver inte vara upprepningsbara(t.ex en process eller händelse som endast är tänkbar utifrån vissa givna premisser som sällan eller aldrig är möjliga att återskapa). Ett faktum, flera fakta är i samtliga fall på den språkliga micronivå en term som motsvaras av helheten ”Formulering” och avser de observerbara begreppen. Utifrån denna definition är fakta alltid sanna.
Vid annan användning av begreppet Fakta kan definitionen ignoreras av en/flera personer som felaktigt kallar de termer som framförs utan förankring i den reella världen som varande fakta. Detta innebär inte att fakta kan vara falsk utan att termen fakta används på annat/andra begrepp än de som motsvaras av ting/egenskap/process/händelse etc i den reella världen. Om denna distinktionsskillnad inte klargörs för en elev, så förekommer det tyvärr ofta att sammanblandning med begreppet Information kan inträffa.

© Inger E Johansson Göteborg 1999

Tillägg 5 mars 2013
Fakta vetenskapsteoretiskt:
Fakta är något som inte bara går att observera och förmedla. För att det som förmedlas skall kunna anses som korrekt uppgift om något, någon, sakförhållanden, uppmätt enheter (temperaturer i grader, avstånd i meter eller kilometer o.s.v.) så krävs för att vara vetenskapligt hållbar fakta:
* Transparans – det som kallas fakta måste alltid redovisas fullt ut alternativt ges källhänvisningar till för andra analyserbara rapporter, studier o.s.v. Det krävs att alla insamlade data kan leda till samma slutsats oavsett vem som analyserar dem.

* Analyserbarhet – Det som någon kallar fakta är endast fakta om:
a) underlaget för den datainsamling som alltid måste ske är oförfalskade ej ‘korrigerade’ data. RÅDATA krävs tillgängligt för de som skall analysera om argumenten som används för att presentera ‘fakta’ finns tillgängliga.
b) att de argument som används i en presentation av ‘fakta’ är giltiga argument där alla premisser som är nödvändiga att ta hänsyn till har analyserats av den som presenterar ‘fakta’ och finns tillgängliga för de som skall analysera en presentation av något som någon kallar fakta
samt
att de presenterade argumenten där fakta refereras till KAN leda till en hållbar slutsats!

*Upprepbarhet – Alla studier, rapporter etc måste vara möjligt att upprepa datainsamlandet erhållande samma eller näst intill samma ‘fakta

Dvs. Vetenskapligt förhållningssätt är förutsättningen för att något som presenteras som ‘fakta’ i verkligheten är fakta och inte åsikter om fakta/påståenden utan vetenskapligt underlag/förmedling av icke vetenskapligt underbyggd information

Grundläggande Distinktioner

Den verklighet vi själva har omkring oss som vi vill förmedla till bekanta via brev eller samtal utifrån hur vi upplever denna behöver preciseras utifrån ett antal distinktioner på samma sätt som äldre tiders människors verklighet kräver att vi använder oss av dessa distinktionerna för att kunna förstå – eller tolka – deras verklighet.

Distinktionerna så här långt är:

Helhet

Delar

Funktion

Kommentarer

Tankeinnehåll

Påstående eller förtydligande av påstående

Begrepp

Begrepp som relaterar till för individen kända termer i språket

Varje ”nytt” begrepp måste när det bildas skapas utifrån individens erfarenhet

Språket[1]

Satser (Formuleringar)

Ord (Term)

Ordet används för att lämna ett budskap

Ordet/termen är ett uttryck för motsvarande begrepp i tankeinnehållet

Handlingen/ Skeendet

En händelse eller en befintlig situation

Delmoment

Observerbara delar av en situation eller en händelse

De begrepp som finns i tankevärlden refererar till en händelse eller en befintlig situation som går att uppfatta av en eller flera individer

Den verklighet som vi som individer upplever består alltså först av att vi uppfattar något, en händelse eller en befintlig situation eller associerar till någonting som kan vara en reellt eller imaginär upplevelse som vi funderar över. Begreppen i tankevärlden överförs därefter till termer = ord så att vi har möjlighet att förmedla de tankar som vi vill överlämna till någon annan nu levande eller lämna till eftervärlden.


[1] Här betraktas varje språkgrupp som ett språk, d.v.s. vi bortser från dialektala skillnader

”Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems haengt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab” Vollmer Gerhard, Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993

One response to “Definition av begrepp

  1. Pingback: Extremistutredningen och vänsternissar | Norah4you's Weblog

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s